Idegranens historia
Alternativ till idegran
Idegranens historia kan spåras tillbaka längre än de flesta andra häckväxter i vårt sortiment. Dessa barrträd har i själva verket förekommit i vår del av världen i tusentals år. Under tiden har idegranen associerats med flera unika egenskaper. När mänskor i dagens läge tänker på dessa växter, tänker de främst på de idegranshäckar som pryder massvis av europeiska trädgårdar. Tack vare sina utmärkta egenskaper som häckväxt har idegranen vuxit till att bli en av de populäraste häckväxterna i världen. Detta är dock säkerligen inte den enda orsaken till att idegranen länge har ansetts vara en väldigt speciell växt.
I dagens läge finns det flera levande exemplar av idegran som vittnar om att växten kan bli väldigt gammal. Det är svårt att fastställa den exakta åldern på en gammal idegran, men man vet med säkerhet att de äldsta levande idegranarna är minst 1500 och möjligen så mycket som 5000 år gamla. Det kan dock till och med ha funnits idegranar som var ännu äldre än så, eftersom idegranar har förekommit här redan i tusentals år. Forskning har visat att dessa inhemska häckväxter växte i Europa redan under istiden, som varade från cirka hundratusen till tiotusen år sedan. Vid den tiden bestod i själva verket uppskattningsvis åttio procent av alla europeiska träd av idegranar. Det faktum att idegranen växte i Europa redan vid den här tiden är ganska speciellt, eftersom så gott som alla andra inhemska häckväxter inte har förekommit här innan klimatet återigen blev varmare efter istiden. Dessutom var idegranen förmodligen den enda växtarten som i slutet av istiden behöll sin gröna färg under hela vintern. Därför ansågs idegranen vara en symbol för livet redan i ett tidigt skede. Medan alla andra växter vid den tiden fällde sina blad eller till och med dog på hösten, behöll idegranen fortfarande sitt friska utseende. Idegranen kunde dessutom bli mycket gammal redan då; hundratals år äldre än en genomsnittlig människa. Idegranens långa historia i Europa vittnar också om att dessa barrträd trivs utmärkt i vårt omväxlande klimat. En sträng vinter innebär inte omedelbart slutet på din idegranshäck, och så länge du planterar växterna i väldränerad jord kommer de inte att ha något emot en regnskur nu och då.
Idegranen har förekommit här i tusentals år
I dagens läge är idegranen inte längre känd för sitt trä. Detta var dock annorlunda förr i tiden. Faktum är att idegranens latinska namn (Taxus baccata) kan härledas till växtens rödbruna och extremt elastiska trä. Namnet härstammar i själva verket från det grekiska ordet ”taxos”, som betyder ”båge”. I antiken användes idegranens trä nämligen för tillverkning av bågar. Ull, bågskytteguden inom den nordiska mytologin, bodde på en plats som kallades för Ydalir, vilket ordagrant betyder ”idegransdalar”. Ismumien Ötzi, som hittades i Alperna på 1990-talet, bar också i själva verket på en yxa med ett handtag av idegran och en ofullständig idegransbåge. Förr i tiden användes träet med andra ord i stor utsträckning i Europa. I dagens läge används idegranen dock främst som nyttoväxt tack vare sina barr. På 1960-talet upptäckte man nämligen att idegranen innehåller ämnen som kan användas för att behandla bröst- och äggstockscancer. Detta är förvånande, eftersom idegranens alla delar är extremt giftiga, med undantag för bärens röda fruktkött. Idegranens medicinska egenskaper upptäcktes ursprungligen i barken på arten Taxus brevifolia, men nuförtiden framställer man läkemedlet som ett extrakt från barren på Taxus baccata (vanlig idegran). Detta är samma idegranssort som också förekommer i naturen på våra breddgrader och som används för anläggandet av häckar. Detta innebär att du kan hjälpa till att rädda mänskoliv med beskärningsavfallet från dina idegranar. Om du har för avsikt att beskära din idegranshäck kan du till exempel ta reda på om det finns ett närliggande institut som samlar upp beskärningsavfallet för att bedriva vetenskaplig forskning och producera nya läkemedel.
Idegran som nyttoväxt
Hur blev idegranen en trädgårdsväxt?
Till skillnad från de flesta andra häckväxter användes idegranen sällan inom jordbruket. Taxin, det giftiga ämnet i växten, är nämligen tillräckligt starkt för att döda boskap om de tar så mycket som en tugga av idegranen. I många gamla städer och byar fanns därför enbart en plats där man kunde plantera idegranar på ett säkert sätt, nämligen kyrkogården. Av de äldsta levande idegranarna i Europa återfinns således nästan alla intill kyrkor. Detta ledde också till att idegranen, på grund av dess toxicitet, ofta förknippades med sorg och död. I och med att välståndet i Europa ökade, och prydnadshäckar i trädgårdar blev allt mer populära, upptäckte dock fler och fler mänskor sakta men säkert idegranens prydnadsvärde.
I dagens läge finns det i själva verket flera än fyrahundra olika idegranssorter på marknaden. Inte alla dessa arter lämpar sig dock som häckväxter. Det finns till exempel också idegranar som huvudsakligen planteras som fristående träd eller som bonsaiträd. I vår webbshop hittar du de tre sorterna som passar bäst för anläggandet av idegranshäckar i europeiska trädgårdar. En av dessa är inhemska Taxus baccata, medan de andra två är korsningar mellan Taxus baccata och asiatiska Taxus cuspidata: nämligen hybrididegranarna 'Hicksii' och 'Hillii'. Alla ovannämnda sorter bildar vackra, städsegröna häckar.
Under de senaste åren har vi allt oftare stött på att idegran används som buxbomsersättare. Detta är föga förvånande, eftersom idegranens exceptionellt långsamma tillväxt och släta blad gör att dessa barrträd är ett idealiskt val om man vill ersätta en buxbomshäck. För formklippning är idegran i själva verket ett ännu bättre alternativ än häckväxter vars blad är mer lika buxbomens till utseendet, såsom japansk järnek. På grund av sin långsamma tillväxt behåller idegranen nämligen den önskade formen längre än de flesta andra häckväxter.